Processer & utmaningar

Korsningar och vägskäl...

Vi kommer alla till dem med jämna mellanrum. Då vi måste stanna upp och fundera på vilken väg vi ska välja för att komma vidare. 

Vi ser olika på vägvalen. En del kommer välja den "spikraka" och vad de tänker trygga vägen genom hela livet. Det förutsägbara, det de redan vet om, där allt är som det alltid brukar vara och är fullt nöjda med det. Inget fel alls. Vi ansvarar själva och väljer det vi vill. Hoppas jag...

En del ser med spänning på den slingriga, krokiga vägen där man inte kan skymta vad som finns bakom nästa krök. Bara för att det är spänningen som lockar! Förnyelse, ombyte och äventyr kan vänta varsom helst! 

En del stannar helt upp i vägskälet, kommer inte vidare, fastnar och trampar vatten länge innan de ev kan gå vidare och kanske väljer man att gå tillbaka samma väg som man kom ifrån.

/7c9e75712e5184e11d2c25c019f3ca4f.jpg

I varje motstånd följer utveckling

Så ser jag på livet. När jag måste stanna upp. När jag måste lyssna inåt för att komma vidare. Kanske har jag allt för länge låtit bli att lyssna för att jag inte ville inse att jag kanske gått in på en omväg eller helt fel väg för mig? Det kvittar, för till slut kommer saker ikapp och jag behöver stanna, fundera, ta ny sats och välja annat. Eller bara lägga till något som saknas för att det ska bli komplett.

Egentligen har vissa projekt pockat på i flera år och jag har bara kännt att någon dag i framtiden så ska jag sätta fart... nu verkar det som att jag behöver sätta igång för det knackar massor inom mig. Förra veckan hade jag en sån konstig dröm där ett enda ord nästan skreks rakt ut för att jag inte skulle glömma. Det ordet vill jag inte avslöja just nu, men det kommer när det är redo :) 

Det kommer innebära en del djupa processer inom mig. Det kommer innebära massor av saker, det känner jag redan nu, men livet pågår och jag tror inte det är rätt att stoppa upp det här flödet längre. Jag vet inte alls vad det kommer att leda till i detta nu, men jag vet att jag måste påbörja processer och utmana mig själv ett antal gånger. Processerna har redan börjat och jag ser fram emot allt som komma skall med skräckblandad förtjusning. 

Man kan välja den välkända vägen, den tygga och förutsägbara som "lovar" att allt kommer fortsätta vara som det alltid har varit.

Eller är man den där vilda själen som måste få söka äventyret och tycker att det är spännande att inte veta vad som möter en runt nästa krök... När man hittar sin inre lilla flicka som vill få spraka fram fullt ut. 

/931cfff94a49d120ff3f4e644d6974b7.jpg

Jag har alltid varit en rastlös själ och behöver få vara kreativ och fri, men aldrig riktigt haft självförtroendet att våga visa vem jag är fullt ut. Kanske ska jag släppa på dessa rädslor nu och utvecklas vidare till den jag vill vara fullt ut? Det är inte fel att lyssna och inspireras av andra, men välj alltid att vara dig själv och lyssna på dina egna viljor och drömmar. Lev inte någon annans dröm. Det finns mer än ett sätt att leva på! 

/2fa4bf579fe53cc982384bcdf1e5522f.jpg

Kanske är det dax att släppa de gamla trygga sätten att leva på? Kanske är det dax att fråga och lyssna mer på dig själv än andra? Jag är där nu, jag gör upp och blickar framåt. Tack!

https://www.youtube.com/watch?v=cz0qhCWl1o4&list=RDcz0qhCWl1o4&start_radio=1&t=4

Filmen " A star in born " - se den! Älskar den och älskar blickarna i denna film, musiken som fyller hjärtat med värme, kärlek och ja... onödigt ledsamt också, men livet känns i denna film. Vackert! 

Önskar er en fin helg! Kram Jill

 

30 nov 2018