Summerar min vecka

Vissa dagar bara passerar 

Sjukskriven... suck! Men nödvändigt och ändå mycket bra för mig i det läge jag är just nu. Så många fina och kloka människor har rått mig att vila, för då läker du. Jag tänkte att det skulle vara svårt på något sätt, att jag skulle bli rastlös, men nä jag känner varje dag när det är dags att ta en vilopaus och känslan av att det gör gott för mig. Jag är lugn och känner en slags tillit mitt i allt. Men vissa stunder är svåra och jag är lite ledsen, det är inget jag sticker under stol med. Det är helt ok att dessa känslor kommer. Jag jobbar med att sudda ut ångestladdade känslor från min uppväxt där jag kallades lat och just detta har gjort det svårt för mig att tillåta mig själv att vila. Men det går bättre och jag känner att snällheten emot mig själv ökar varje dag. Det dåliga samvetet minskar lite, men ligger där i bakhuvudet och pockar på. Så dumt och förnuftet vet ju det. 

Min vecka har passerat så snabbt, trots inget arbete. Märkligt hur tiden ändå bara går och världen snurrar på utanför min lilla glasbubbla... 

Snart stamkund på vc

I måndags hade jag tid hos vårdcentralen för att förlänga mitt sjukintyg och så att doktorn fick titta på mig. Hamnade hos läkare 1 jag mötte i höstas. Hon har inte sett min resa och blev nästan förfärad av hur jag såg ut, hur jag mår och allt som hänt. I sjukintyget står "svårt sargad"- och ja, det är nog så man kan sammanfatta läget. Men ändå, lite svårt att inse på nåt sätt. Som att jag ställer mig utanför och betraktar mig själv och mentalt tänker mig förbi, fram till det friska Jill som kommer fram snart igen. 

Veckan har varit tuff med eländiga händer som smärtat mycket, varit svullna och stundtals nästan obrukbara :( Ger er en bild som ni snabbt kan scrolla förbi om ni tycker den är obehaglig! Jag blandar in humor i mycket för att avdramatisera och för att det faktiskt gör att jag mår mycket bättre. Bilder på min sargade kropp ska ni däremot slippa helt! :D 

/49794537_233364404207319_7451019594220699648_n.jpg

Positivt

Men veckan har också varit mysig med sonen hemma sista dagarna på jullovet. Vi fixade och åt lunch och middag ihop, åt pannakor och fikade lite. Småpratade och jag njöt. Han fyller 19 snart och är i en fas då han frigör sig med sina egna sätt att göra det på trots sitt handikapp. Mamman är just nu glad för det lilla och har gott hopp om att allt lägger sig och sonen kommer vilja krama sin mamma igen ;) 

Samtal mm måste ju ringas trots motstånd

Till myndigheter, försäkringsbolag mm är det sällan så muntert att ringa. Det var lite blandad kompott kan jag säga efter veckans samtal. Vissa vill jag helst glömma av flera anledningar och vissa var över förväntan bra. Bäst ifrån sig gjorde min nya ödmjuka handläggare jag tilldelats från FK. Så vänlig, så förstående och lugn. Ung kvinna lät det som och så skönt att få ett förtroendeingivande samtal mitt i min middagsvila :) 

Jag har fått fixa med skatteverket och fick i alla fall hjälp med hur jag skulle göra... tungt! 

Att vara egen företagare och bli sjuk

Ny erfarenhet. Varit lite förkyld någon gång under de här snart 5,5 åren jag haft eget men aldrig nåt sånt här. Nu lär jag mig och vissa läxor svider, men det får jag bara ta helt enkelt. 

Jag körde inom mitt jobb i torsdags och fick så mycket bra råd om antiinflammatorisk kost av en så kunnig kvinna som kom och hälsa de på mig. Tacksam! 

Jag har fått flera meddelande från goa fina människor som bryr sig om mig och vill mitt bästa. Jag säger tack till varenda en av er! Jag kan ju kanske inte göra allt på en gång, men är ändå så glad över ödmjukheten att de tar kontakt och visar vänlighet. Det är inget jag tar som en självklarhet i det samhälle vi lever i där de flesta har så fullt upp med sitt eget. 

Har startat i små steg med antiinflammatoriskt tänk och kost

Det är en extrem situation jag hamnat i. I torsdags blev allt överväldigande efter mötet med den kunniga kvinnan ang kosten. Jag ville sätta igång i 190 direkt och bara köra järnet!... men så kom jag hem, landade lite i allt, pratade med min förstående man och vi kom fram till att det bästa för mig är att göra förändringar, men inte direkt på studs så extremt. Vi måste hitta en rytm och bra balans så att jag fixar det utan att lägga in stress i det hela. För stress vill jag undvika så gott det går. Stressen har nästan ätit upp mig, den inre, i många många år. Den utlösande faktorn blev höstens utmaningar med för massiv input med järnmedicin i en redan stressad ofrisk kropp och själ. Jag var redan nedsatt så pass mycket av järnbristen, sömnbristen, oron, inre stressen så där och då tog det uppenbarligen stop på riktigt... 

Jag har startat mina dagar med en hälsosam smoothie i alla fall. Imorse blev det en fräsch selerijuice som jag kommer fortsätta med de flesta morgnarna känner jag. Den var bra för mig att starta dagen med! 

/sellerijuice.jpg

Sellerijuice - bra för de goda bakterierna i tarmfloran och proppad med antioxidanter och vitaminer. Extra bra för njurarna med selleri. Recept hämtat från https://www.swedishpaleo.se/
4-5 stjälkar selleri, 1 äpple, 2 dl vatten. (jag la till en halv citron också) Blir ca 4 dl färdig juice.
Mixa allt i en bra blender. Man kan sila den, men det är mycket bättre att få i sig alla fibrer och fruktkött så låt de va kvar. Vill du ha den kallare så kan du lägga till iskuber/krossad is. 
Bra start på dagen!

Spotanbesök på lördagen gjorde oss glada!

Igår kom en fd kollega och hennes man på besök en stund. Så himla mysigt och trevligt. Vi ville liksom inte sluta prata och det kändes som att vi alltid känt varann på något sätt. Jag var trött efteråt, men samtidigt så himla glad för det sprätte runt en massa endorfiner i hela mig. Jag älskar ju att vara en "gladis"! 

De senaste dagarna har händerna som sagt smärtat för hemskt! Men inatt har jag sovit utan att behöva gå upp och ta värktablett och smörja in mig alls. Så skönt. Idag är stora fjälldagen för mina händer. De ser bedrövliga ut och känns lika så kan jag meddela. Men jag vet att de andra gångerna detta har hänt nu så lägger det sig lite sen så jag kan slappna av igen. 

Blickar framåt

Jag mentaltränar en del helt av mig själv faktiskt. När jag har skitont så tar jag medvetna djupa andetag och "tänker" bort smärtan (ja iaf udden av den), samtidigt som jag ställer mig utanför mig själv ett tag. Jag blickar framåt emot friska, starka, pigga Jill som står där i full kraft. Jag känner hur jag tar hand om mig, går på massage hos fina vänner, tar varma bad, äter sund och bra mat, stretchar min kropp, går i naturen med Sune och är GLAD! 

/jill-i-hangmattan.jpg

Allt kommer att bli bra snart igen! Jag är så tacksam över en massa saker i mitt liv här och nu. Tror det eller ej, det är ingen löjlig klyscha. Fast just nu ska jag lägga mig en stund, vila och läsa några kapitel till i Hälsorevolutionen. 

Vi ses! Önskar er en fortsatt skön söndag och fin kommande vecka!

Kram Jill 

13 jan 2019